Jag prenumererar på GP, men eftersom jag får tidningen utanför min dörr då jag inte har något brevinkast så händer det ibland att jag glömmer att hämta den. Tänkte först att jag klarade mig med internetversionen, men det är ändå gött att ha något att bläddra i på morgonen.
I gårdagens GP så står det om Caterina Franceschi som väljer att lämna politiken pga. lågt tak inom (s). Jag kan nog inte uttala mig om allt som står i artikeln, men några saker får mig att fundera.
Om det är så att man väljer att framföra kritik pga att man är rädd att förlora platser på listan till riksdag/region/kommun, eller andra förtroendeuppdrag, så tycker jag inte att det i första hand är partiet det är fel på. Man bör alltid framföra sin åsikt. Om man förlorar sin plats då, so what?
Jag tillhör inte dom som anser att all "karriärism" är kategoriskt fel, men om man sätter sin karriär i första rummet, så har man gått för långt (är ens politisk karriär något eftersträvansvärt?).
Ex. Om jag emot alla typer av friskolor och partiet inte är det. Samtidigt som jag deklarerat att jag kommer rösta emot partiet i denna fråga. Så är det kanske inte orimligt att peta mig från utbildningsnämnden. Det borde inte hindra mig från att argumentera i frågan, och om jag verkligen anser att det är en viktig principfråga för mig så kanske skall jag även bör rösta emot mitt eget parti i frågan. MEN, jag borde ju göra detta klart för medlemmarna innan jag blir vald och inse att man kanske av den anledningen väljer att lyfta bort mig.
Nu har inte exemplet någon verklighetsförankring i varken mitt eller Caterinas fall (tror jag). Det är i alla fall viktigt att påpeka att man måste stå för sina åsikter, har man tur så kommer folk att gilla dina argument. Det borde vara oviktigt (för alla) egentligen vem som sitter i organ x, det som skall vara viktigt är vilka åsikter vi fastställer på våra kongresser.
Om åsikt x förespråkas av person x eller y spelar ju ingen roll. Det viktiga är ju åsikt x, eller?
Det är också skillnad på:
- Att folk lyssnar på din åsikt, men ändå tycker att den är dålig.
- Att folk inte ens lyssnar på din åsikt.
1 är helt ok, och det är fullt rimligt att folk inte håller med mina argument i allt, jag har ju ändå fått argumentera för min sak och folk har lyssnat på vad jag har att säga.
2 är däremot en katastrof. Caterina verkar tycka att det är så, samt att du för bestraffning för din avvikande åsikt. Om det är sant eller inte, vet jag inte... jag sitter knappast i GBGs partitopp. Dessutom är det en rätt subjektiv åsikt, men jag tycker att det är tillräckligt att hon uttrycker sig så för att vi skall se igenom om vi inte kan förbättra diskussionklimatet inom partiet.
2 kommentarer:
Jag tror snarare att det i det här faller är i enlighet med analys 2, men du har missat en sak. De som lämnat Göteborgspolitiken och partiet i Göteborg har alla varit starka kvinnor, med egna åsikter som inte är rädda för att prata högt om dem. Det är lätt att dra patriarkala slutsatser som du missat....
Det är helt sant, och det kräver verkligen eftertanke att det är kvinnor som lämnar politiken. Det är verkligen inte bra när erfarenheten bland ex. kommunalråden är snedfördelad såsom att det är medelålders män och unga kvinnor som sitter där.
Jag har inte fokuserat på detta i inlägget utan snarare på karriärism och nivån i partiet. Kan bara konstatera att det är bra att Caterina är kvar i partiet, hon behövs för att vitalisera debatten...
Skicka en kommentar